tisdag 24 mars 2009

Trettiotvå

Vet du, jag ringde faktiskt en gång. På lördagsförmiddagen helgen efter att vi hade träffats. Du ringde förstås innan men jag var upptagen på jobbet och kunde inte svara. Först kändes det skönt att ha en anledning till att låta signalen spela klart men sedan ångrade jag mig. Fastän jag var ansvarig den där dagen och egentligen inte hade tid så smet jag iväg till ett tomt rum och ringde upp. Du var fortfarande en okänd kontakt i samtalslistan. 

Jag vet inte vad jag hade tänkt säga när du svarade, men jag måste ändå av någon anledning utgått ifrån att du skulle göra det. Jag blev förvånad när det var upptaget.

4 kommentarer:

  1. helt fantastiskt jättebra!

    SvaraRadera
  2. fortsätt som du gör! är nu inne på bloggen varje dag!

    SvaraRadera
  3. M: Tack, tack, tack! Så himla fint att du tycker det!

    Alex: Åh, tack så väldigt mycket, jag blir alldeles varm inombords!

    Anonym: Oj, så trevligt att du kommer tillbaka, det betyder så mycket för mig! Jag ska göra mitt bästa!

    SvaraRadera