Jag är rädd för att vara någon annan än den du tror att jag är. Eller att du gör mig till någon som inte är jag. Mest av allt är jag rädd för att du ska göra mig sårbar.
Jag är rädd för att känna mig ihålig den dag då ett vi är en du och en jag igen.
Jag börjar nästan gråta, så fruktansvärt fint! Så fruktansvärt mycket mig. Varför finns alla spärrar som hindrar mig från att älska. Den som jag vet älskar mig. Jag förlorade henne för att jag var dum och feg.
Nea: Åh, jag blir rörd när min text kan beröra så, men ändå tråkigt att du känner igen dig i detta. Jag önskar att jag visste varför vi gör såhär. Är så rädda. Men jag vet inte. Jag vet bara att vi måste bli modigare. Våga chansa. Våga älska.
Jag börjar nästan gråta, så fruktansvärt fint! Så fruktansvärt mycket mig. Varför finns alla spärrar som hindrar mig från att älska. Den som jag vet älskar mig. Jag förlorade henne för att jag var dum och feg.
SvaraRaderaNea: Åh, jag blir rörd när min text kan beröra så, men ändå tråkigt att du känner igen dig i detta. Jag önskar att jag visste varför vi gör såhär. Är så rädda. Men jag vet inte. Jag vet bara att vi måste bli modigare. Våga chansa. Våga älska.
SvaraRadera