Jag minns att det hängde en IKEA-lampa i vardagsrummet. En virvlande vit, lite för speciell och modern för min smak. Jag minns att jag tänkte att det kanske var något bra, att ditt val av vardagsrumslampa ändå inte var så dumt. Min smak är egentligen mer klassisk och tidlös tänkte jag, men klassisk och modern inredning kan nog skapa underbara kontraster.
Där stod vi i din hall, klockan tre en fredagsnatt som egentligen var tidig lördagmorgon, och jag funderade över ditt val av taklampa i vardagsrummet. En bråkdel av en sekund.
åh. när jag läser din blogg känns det precis som att läsa mina egna tankar, fast nedskrivna på ett finare sätt som jag nog inte hade kunnat formulera lika bra själv. allting träffar mig. hade kunnat sitta här och läsa dina inlägg hela natten , med tårarna brännande innanför ögonlocken. helst med någon deppig musik till så man plågar sig själv sådär extra mycket, du vet? snälla sluta inte blogga!
SvaraRaderaCornelia: Åh, tänk att det finns fler än mig som upplever det jag skriver om. Jag visste verkligen inte det när jag började blogga. Tänkte att ingen skulle förstå. För jag har alltid tänkt att ingen förstår.
SvaraRaderaJag ska inte sluta att blogga. Det är kommentarer som denna som får mig att vilja fortsätta. Jag är så himla tacksam för att du tog dig tid och berättade hur du känner. Du ska veta att det betyder jättemycket för mig. Tack, tack, tack!