lördag 21 mars 2009

Tjugosju

Jag vill att du ska ringa. Ge mig en chans till. Jag vill att du ska skicka ett sms innan du ringer. Där ska det stå: "Nästa gång jag ringer, snälla svara då. Du behöver inte säga något, jag kan prata".

Sedan ska kväll bli natt. Det är så mycket lättare att våga på natten, skillnaden mellan dröm och verklighet är liksom diffus då. Denna gång ska jag trycka på svara-knappen när du ringer. Jag ska sätta luren mot örat och så ska du säga "Jag vet att du tycker att det är svårt, men jag tänker vänta på dig". 

Så ska vi ligga där mitt i natten, i var sin säng, och bara andas. Nära men ändå så långt borta.

4 kommentarer:

  1. ååååhhhh, vet att jag sagt det förut men du skriver så bra! På mig går det rakt in i hjärtat (lät töntigt men det är så) för jag känner igen mig så jävla mycket. Och jag hoppas du (och jag) får en chans till.

    SvaraRadera
  2. Anna: Tack för att du berättar det för mig, det betyder så himla mycket! Och om det är någon som är töntig så är det jag för jag lever på dina och andras fina kommentarer. Du vet när det känns som att man inte finns, när ingen ser det man vill att de ska se, då tänker jag på er för här finns jag ju!

    SvaraRadera
  3. hittade just hit och jag började gråta när jag läste dina texter. det känns som om det var jag som skrev det, mina ord, mina rädslor, mina känslor, jag känner igen mig i så mycket. det gör ont i hjärtat, men ändå är det de vackraste texter jag någonsin läst. jag skulle gärna berätta för alla om dina texter, men jag vågar inte. det skulle vara som att öppna upp hela min själ för dem. tack.

    SvaraRadera
  4. Alex: Fina, fina du! Jag skulle vilja ge dig en stor kram, tänk att det finns någon mer än jag som känner såhär. Är så rädd. Jag föstår om du inte vågar visa någon, jag vågar ju heller inte visa vem jag är eller berätta för de som står mig nära att jag finns här. Men jag tror, måste tro, att en dag ska jag våga. Du med.

    Tack för att du läser.

    SvaraRadera