- Man vet ju att det händer men det är ändå overkligt tills dess att man själv drabbas.
En nära vän till mig blev överfallen för en vecka sedan. Hon hade varit och handlat, klockan hade just passerat elva på kvällen, när en mörkklädd man fällde henne bakifrån. Hon var bara några hundra meter från sin bostad när det hände. Hon berättade att hon föll som ett träd, rakt ner på marken. Han slog henne i magen först. Och hon gjorde allt det där som jag tror många av oss fått höra att man ska göra. Hon slog och rev mot ansiktet, försökte peta honom i ögonen, när hon låg där på marken med honom över sig. Min vän är stark och envis. Hon kämpade. Men mannen var starkare. Han slog och slog, i magen och i ansiktet.
Plötsligt kom en annan man gåendes och mannen flydde. Innan han sprang viskade han "nu hade du tur, annars hade det gått riktigt illa" i hennes öra.
Min vän minns inte så mycket mer av vad som hände. Hon vaknade upp i en sjukhussäng två dagar senare. Så många frågor, så få svar.
Jag är så arg, ledsen, förtvivlad och rädd.
Usch, så fruktansvärt! Det är ju inte klokt..
SvaraRaderaFy fan, blir så arg när jag hör om sånt här. och rädd. så jävla hemskt.
SvaraRaderaNej. Men fy. Åh. Jises. Vart är mänskligheten påväg? Hoppas din vän mår bättre.
SvaraRaderaHanna: Ja, så fruktansvärt. Overkligt.
SvaraRaderaAnna: Jag vet, jag önskar att jag bara kunde vara arg men man blir ju så himla rädd.
Anonym: Ja, man kan verkligen fråga sig var mänskligheten är på väg. Fel väg helt klart! Och min vän mår bättre, även om det inte är något man glömmer i första taget.