lördag 4 april 2009

Femtiofyra

Ibland känns det som att alla rör sig framåt medan man själv står stilla. Det är inte det att man sitter fast, det är bara det att man har fullt upp med att stå där. Det är ingen som ser att det krävs massor för att inte falla bakåt.


5 kommentarer:

  1. Ditt förra inlägg, som var en fin idé, fick mig av någon anledning att tänka på "1001 rules for my unborn son": http://rulesformyunbornson.tumblr.com/

    Gillade du Kling förresten?

    SvaraRadera
  2. Det är han. Tack fina, <3
    Puss.

    SvaraRadera
  3. Simon Thesayer: Jag har lätt för att gå händelserna i förväg, kanske på både gott och ont. För att inte verka helt galen tog jag bort inlägget. Tack för tipset förresten, jag tycker hans idé var helt fantastisk!

    Kling var himla bra! Jag vet egentligen inte varför jag tycker det, men vissa böcker är nog så. Behöver ingen egentlig förklaring. Talar för sig själva liksom.

    E: Så bra! Du förtjänar så mycket! <3

    SvaraRadera
  4. Det är svårt att stå kvar och inte trilla tillbaka. Svårare än vad många tror.

    SvaraRadera
  5. Josefine: Åh, jag vet! Jag önskar att fler visste det. Att fler förstod.

    SvaraRadera