Mest gråter jag nog över mig själv, frustrerad på hela situationen. Över att jag gav. Gav bort något. Och det var inte värt någonting.
Letar bakåt, till det här inlägget. Får inte sluta tro på att längtan är en sak och kärlek är något annat. Något fint. Inte som det här.
Jag går inte sönder, är alldeles hel. Kan och vill inte skriva mer om insidan just nu. Men jag önskar att jag aldrig hade träffat honom.
Lilla gumman. jag blir så fruktansvärt ledsen att något sånt här behövde hända dig. Jag har aldrig träffat dig eller ens pratat med dig men det känns som att när du lider så lider jag med dig och det gör jag nu. Jag har inga tröstande ord på vägen, det får någon annan ta. Mer en att jag tror jag vet exakt hur du känner
SvaraRaderaMan måste våga bli sårad för att till slut hitta den där som aldrig kommer att såra en. För sånt vet man inte i början. Tyvärr. Eller det är i alla fall vad jag tror.
SvaraRaderajag vill så gärna veta vad som händer i ditt liv och varför, vilket känns så himla konstigt eftersom att jag inte känner dig alls.
SvaraRaderaoch din blogg är fortfarande en av mina favoriter, så fint att jag blir knäsvag.
Detta göra mig ledsen. Att du, som verkar vara en av de finaste människor som finns ska bli sårad på detta sättet. Du förtjänar det inte överhuvudtaget.
SvaraRaderaDe säger att man måste känna smärta för att kunna känna lycka. Ge inte upp. Det blir snart din tur, på riktigt.
Tusentals kramar till dig min vän.
Anonym: Jag blir så rörd över att du bryr dig. Att någon där ute bryr sig om någon annan, det är inte så vanligt tror jag tyvärr. Men du ska inte behöva oroa dig, jag tror det blir bättre snart. Och tack, dina ord värmde!
SvaraRaderaS: Jag önskar att det inte måste vara så. Men du har nog rätt.
kim: Åh, Kim vad glad jag blev, att du fortfarande tycker om bloggen! För ibland känns det som att jag har tappat en del av er speciella läsare längs vägen. Då är det så fint att veta att ni, du, fortfarande finns där och läser. Tack!
Jag ska berättar mer, för jag vill att ni ska veta.
Josefine: Jag vet inte om någon förtjänar sånt här. Men jag tror det blir bättre snart.
Och jag tror fortfarande på riktig, alldeles fantastiskt, kärlek. Jag hoppas att du också gör det!
Tusentals kramar tillbaka till dig!