tisdag 5 maj 2009

Nittotvå

Jag vet inte riktigt när jag insåg att det inte skulle bli vi ändå. Kanske var det när jag skulle visa dig den där speciella platsen och du gick förbi. Jag hade ingen lust att stanna dig, det kändes inte längre som att det spelade någon roll. Men det borde ha spelat roll, jag borde ha brytt mig.

Jag har bara berättat för en person om den där platsen och historien den bär på. Om alla tårar som har runnit längs mina kinder just där vinden blåser lite starkare. Jag tänkte att ni skulle bli två om den hemligheten den där söndagen för tre veckor sedan. 

Kanske ville jag bara visa någon. Jag trodde att du var den där någon. Men någonstans längs vägen inser man att det inte räcker med någon. Det spelar så väldigt stor roll vem den där någon är. Det måste vara rätt.

Och du behöver någon som inte är jag precis som jag behöver någon som inte är du.

6 kommentarer:

  1. önskar så att du kunde besvara frågorna på min blogg, för jag skulle vilja höra svar från just dig. http://detarbaraord.blogg.se/2009/may/om-obesvarade-fragor.html#comment

    en som svarat iaf. det gav mig... inte direkt hopp. eller, vad säger du?

    SvaraRadera
  2. den sista meningen.. den känns så sann, så rätt.

    SvaraRadera
  3. så otroligt fint skrivet A, det är en vacker tanke du bär på. du ska dela denna platsen med den rätta. du kommer att hitta den någon som är rätt för dig!

    Kram!

    SvaraRadera
  4. Det är fint ändå, att du insåg det. Det är bara att fortsätta leta. Hitta den som är rätt för just precis dig.
    Kram

    SvaraRadera
  5. Åh, du skriver så fint.
    Du får det som är lite ledsamt att låta så vackert ändå.
    Jag önskar att jag kunde uttrycka mig lika bra som du.

    SvaraRadera
  6. e: Jag har svarat :)

    susanne: Den sista mennigen är sann, jag önskar bara att jag visste att den var rätt. För hur vet man sånt egentligen?

    E~*: Jag tror och hoppas att jag kommer att göra det. Annars är det en plats bara för mig och en till. Jag tror det skulle räcka himla bra det också. Inget slår en bästa vän.

    Hanna: Jag vet inte om det är särskilt fint, mest fult tycker jag. Och han tror jag. Men jag måste vara ärlig, det finns nog någon annan för mig. Kram.

    J: Tack så himla mycket! Det betyder så otroligt mycket för mig ska du veta. Och jag tycker du är modig som berättar så mycket på din blogg.

    SvaraRadera