måndag 8 juni 2009

Etthundratjugofyra

Antalet flyttkartonger blir fler och det känns som att jag flyr från något mer än jag flyttar till något. Det borde inte vara såhär. Jag borde inte känna såhär.


5 kommentarer:

  1. Om det inte skulle vara meningen att du skulle känna som du gör så skulle du heller inte göra det. Acceptera istället känslorna, då kanske dem går över snabbare.

    SvaraRadera
  2. Åh, jag har saknat dig!

    SvaraRadera
  3. Åh, jag älskar den låten med Maria Mena .

    "And I say; baby yes I feel so stupid to call you but I´m so lonely and I don´t think you meant it when you said you couldn´t love me"

    "Why can´t you love me I´ll change for you"

    .. Jag skulle göra ALLT för att få tillbaks honom ..

    SvaraRadera
  4. Hej, igen. Det är själstillfredsställande att läsa din blogg. Kort, koncist och vackert. Jag vet inte hur jag hamnade här, och jag vet inte vem du är. Men av alla texter att döma så ÄR du en sympatisk och otroligt fin person som saknar någon att älska och någon som älskar dig. Någon som älskar dig mer än Livet. Och även om den personen inte är jag, så kommer Gud att kliva ner från sin himmel och skänka dig en gåva. Och om han inte gör det, så ska jag tamigfan dra ner honom och hamra ut hans ansikte.

    /fortfarande en ganska ny läsare

    SvaraRadera
  5. JJ: Det är säkert sant som du skriver. Men det är bara så himla svårt att acceptera vissa känslor tycker jag.

    LLL: Åh, vad rörd jag blir! Så fint att du tycker om min blogg.

    Anonym: Exakt! Åh, ibland känns det som att jag också skulle kunna göra allt för att få tillbaks honom. Fast jag hade nog aldrig honom riktigt även om det kunde kännas så.

    Anonym: Åh, jag blir så nyfiken på vad du är för en person som tycker så mycket fint om mig. Tack igen!

    SvaraRadera