- Jag tror kanske att du är min första kärlek.
torsdag 9 juli 2009
Etthundrafyrtiosju
Det var en söndag som skulle bli måndag och vi låg i hans säng. Han låg innerst. Nära väggen men mest av allt nära mig. Det var en kylig och sen sommarkväll. Från ett öppet fönster smög fjäderlätta vindar som lämnade osynliga fotspår på min kropp. Men han var varm och jag tyckte något mer om hans hud mot min hud.
- Jag tror kanske att du är min första kärlek.
- Jag tror kanske att du är min första kärlek.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
så bra, så bra
SvaraRaderadimmigadagar: Tack så hemskt mycket! :)
SvaraRaderaMagisk fint, det där med en första kärlek.
SvaraRaderaEmma: För mig är det nog mest himla nytt. Ovisst och svårt med tanke på att det där kanske var sista gången jag träffade honom. Men ändå, en första kärlek.
SvaraRadera