torsdag 2 juli 2009

Etthundrafyrtiofyra

Det finns de som inte tror på förändring. Som inte tror på människan. Det skrämmer mig nog mest av allt i hela världen. Jag blir livrädd därför att jag tror och jag vill inte ha fel. Jag tror så fasligt mycket på att människan föds god och på att världen kan bli bättre för så otroligt många.

Att inte tro, det är liksom att erkänna sig besegrad av en lögn. För mig är det att slänga bort meningen med livet. För jag tror att meningen med livet är att göra världen lite bättre. 

På sitt sätt.

3 kommentarer:

  1. Man får försöka göra så mycket man kan och orkar. Jag tycker att världen redan har en massa bevis på att den kan förbättras, jag tror att den tar två steg framåt och ett bakåt ungefär hela tiden. Förut hade kvinnorna inte rösträtt i några länder; nu har vi det nästan överallt. Till exempel.

    sv: Jag tycker att det är jättetrevligt att dela med mig av små vardagshistorier till dig, det känns som om du uppskattar dom.
    Puss!

    SvaraRadera
  2. Jag vill tro på förändring, tyvärr så vet jag av erfarenhet att människor ofta är ovilliga att ändra sig. Det kanske inte gäller allt, och jag vill absolut inte påstå att det jag upplevt kan sägas vara generellt.

    Förändring kräver ofta tid, och tid är något som många inte "har tid" med. Jag vill tro på förändring hos människor och väljer väldigt ofta att försöka se det goda hos folk. Jag har blivit slagen över fingrarna ett par gånger för det, men den sidan av mig är något som antagligen inte kommer att förändras.

    Trevlig helg!

    SvaraRadera
  3. Hanna: Det är så sant det du skriver. Så klok!

    Micke: Så länge man vill tro på förändring har man kommit långt tror jag. Inställning spelar en himla stor roll.

    SvaraRadera