- Jag vet inte riktigt, men det här, det skrämmer mig.
- Vad?
- Att hålla någon i handen, att hålla dig i handen. Jag vet inte om jag är någon som håller någon i handen. Känns det inte lite konstigt för dig?
- Inte det minsta.
Och jag älskade hur han inte ens tvekade när han svarade.
åh. <3
SvaraRaderaDet där låter fint!
SvaraRaderaVackert!
SvaraRaderaUrsäkta om det är en fråga som inte ska frågas; Är det en kärlekshistoria du inte berättat som hänt för länge sedan, eller är det en kärlekshistoria som ligger kvar lite i hjärtat?
SvaraRaderaI vilket fall som helst så är det vackert.
Fint. Så enkelt, men ändå så fint.
SvaraRadera*hjärtpirr*
SvaraRaderaKärlek är det finaste en människa kan ha.
SvaraRaderadimmigadagar: <3!
SvaraRaderasu: Åh, det var så himla fint också!
Stina: Tack!
Hanna: Det är visst en fråga som ska frågas! Om du undrar dvs. Jag vet inte riktigt vad jag ska svara bara då det är en kärlekshistoria som inte riktigt har något slut ännu. Det är nog någonting som fortfarande är. Och det är så himla stort för att vara jag. Att sakna någon, någon som saknar mig.
Micke: Åh, precis så. Fast ändå jättestort för mig.
hon som har tur: Verkligen!
Ema: Sant!
åhh. du är ju helt fantastisk!
SvaraRadera(du fick just en ny läsare.)
sarah: Åh, du är så välkommen! Jag hoppas att du ska trivas här, jag trivs så himla bra här bland alla fina läsare!
SvaraRadera